Utredning

Varför psykologutredning?

Målet med en utredning är att den ska leda till en ökad förståelse för barnet och dess behov. Ju bättre förståelse omgivningen har för barnets behov desto bättre anpassningar kan man göra i de miljöer barnet vistas i. Psykologutredningar kan göras på uppdrag av skolor, omsorgsboenden eller av familjer själva. Innan en utredning påbörjas är det alltid viktigt att utredande psykolog och uppdragsgivare är överens om vad syftet och målet med utredningen är. Efter en psykologutredning diskuterar utredande psykolog tillsammans med familj och personal/uppdragsgivare hur man bäst går vidare och hjälper barnet.

Neuropsykiatrisk utredning

En neuropsykiatrisk utredning kan vara motiverad om misstanke finns om utvecklingsavvikelser, inlärningssvårigheter, ADHD eller autismspektrumstörning. I en neuropsykiatrisk bedömning av barn ingår alltid följande moment:

- Fördjupad intervju med vårdnadshavare
- Begåvningsbedömning
- Neuropsykologisk testning som skräddarsys beroende på frågeställning
- Skattningsformulär
- Inhämtning av information från förskola eller skola
- Läkarbedömning genomförd av barnpsykiater
- Muntlig återgivning av utredningsresultat, bedömning och rekommendationer
- Återkoppling till förskola eller skola tillsammans med vårdnadshavare 
- Skriftligt utlåtande innehållande en sammanfattning av utredningen, utredningens resultat och rekommendationer
 

Psykologutredning i skolan

Alla barn har rätt att bemötas med respekt och förståelse i skolan, rätt till lärande och utveckling på sina egna villkor och utifrån sina egna förutsättningar. För att utvecklas behöver barnet mötas där det står. I skolan uppmärksammas ofta svårigheter som inte varit uppenbara före skolstart. Svårigheterna kan bero på att miljön och aktiviteterna ställer fel krav på eleven och skapar hinder för lärande och utveckling. Om anpassningarna inte ger önskat resultat kan det vara motiverat att utreda individuella faktorer hos barnet. Syftet med en psykologisk utredning är att förstå barnet bättre och ska inte göras om det inte kommer barnet till gagn. En utredning i elevhälsan kan behövas när barnet riskerar att inte uppnå kunskapskrav eller stöter på andra svårigheter i sin skolsituation. Vid särskoleplacering är en omfattande utredning innehållande en pedagogisk, en medicinsk, en psykosocial och en psykologisk bedömning ett lagkrav. 

Begåvningsbedömning

Begåvning är ett alltid omdebatterat ämne. Hur ska den mätas? Vad säger måttet? Är det etiskt försvarbart med IQ-testning? Vad ska kunskapen användas till? För de allra flesta av oss ligger begåvningen, såsom vi mäter den enligt Wechsler-skalorna någonstans i mitten av normalfördelningskurvan, dvs vi har förmågor att problemlösa och tänka logiskt och abstrakt, inom normalbegåvningsspannet (+/- 2 standardavvikelser från genomsnittet IQ 100). För en mindre andel ligger den samlade begåvningen under IQ 70 (intellektuell funktionsnedsättning). För lika få, någon enstaka procent, ligger begåvningen istället över IQ 130. Denna grupp kallas för särbegåvade, eller särskilt begåvade individer, och dessa har en exceptionell förmåga till att förstå och lösa komplexa teoretiska problem och sammanhang. För vissa kan det samtidigt innebära en känsla av utanförskap i sociala sammanhang med andra som inte tänker på liknande sätt och man kan också känna sig understimulerad i en skol- eller arbetsmiljö.

För att ta reda på IQ-nivån på ett tillförlitligt sätt görs testning hos psykolog med ett standardiserat begåvningstest. För barn under 6 år används WPPSI-IV och för barn mellan 6-17 år används WISC-V. Rehn Psykologi erbjuder sådana tester vilka tar ca 2 timmar att administrera varpå man får muntlig återgivning av resultatet, inklusive förslag till rekommendationer, samt skriftligt utlåtande.